OECD möte Quebec Canada 2009

OECD:s 7de landsbygdsutvecklings konferens i Quebec Canada v.42 2009

Av Mikael Erickson landsbygdsutvecklare på ÅLAND

Efter att ha rest över 25 timmar vara ca 7 h tillbaks i tiden landar jag helt utmattad och totalt slut på mitt hotell i Quebec. Jag ansåg mig vara en van resenär - jag är tydligen inte det. Kl 08.00 följande morgon smäller en av de mest intensivaste veckorna jag varit med om under den landsbygdsutvecklande delen av mitt liv. En av de högsta politikerna från Canada skulle invigt denna OECD:s 7 Landsbygdsutvecklings konferens, men denne fick ingen officiell inbjudan pga. av att allting redan var uppgjort och klart via normala kontakter, så trodde organisatörerna, han lämnade walkover i sista minut. Så noga är man med etiketten i detta land. Men bland invigningstalande höga politiker lyste den holländske Aart de Gus , OECD:s generalsekreterares tal som en klar stjärna och var med mest intressanta. Han öppnar med en härlig humor anspelande på siffran 7, varpå Aart levererar en flod av mycket slipade frågeställningar som får den jet laggade ca 300 personer starka publiken att ruskas om ordentligt: Vi måste omprioritera, är vi redo att mäta det som verkligen är relevant att mäta eller skall vi följa gamla traditioner? Den ekonomiska krisen är en möjlighet till utveckling, ta den ! Klimatet i politiken, ett uttalat stöd för ett globalt styre, vad är det frågan om egentligen? Landsbygden har klarat den ekonomiska krisen bäst, ökad efterfrågan på lokalproducerade livsmedel, ruralturism och grön energi är, om vi omsätter detta i praktiken, nya gröna skott som kan få ekonomin i balans. Vilken öppning. Många av de följande workshopen handlade mera ingående om dessa rubriker. Och många kloka ord sades under alla dessa. En ordentlig känga delades med ut till EU:s jordbrukspolitik under en av de fristående föredragen - som jag ser det - och jag är böjd att hålla med: ”att bygga jordbruket på stöd och subventioner, inte vettiga priser för det jordbruket producerar, är en vansinnig ide´ ”. Och många för mig helt nya fakta ökade medvetenheten, ett ex. Är att 95 % av den befolkning som bor på landet, i Schweiz erhåller ett årligt 50.000 franc stort stöd ( 70 % av det totala jordbruksstödet) som betalas ut för att hålla landskapet vackert för turisterna, kanske det låter lite konstigt i våra öron ? bara 5 % av landsbygdsbefolkningen där är jordbrukare. I Canada, värdlandet, som för övrigt är ett fruktansvärt stort land med massor av öde yta, tvåspråkigt så det förslår, sker stora förändringar nu. Här tycker jag det sprakar av energi i varenda en knut. 80 % av allting som produceras i Canada exporteras, för att staten ger industrin konstgjord andning producerar den mera än hemmamarknaden kan svälja. Just nu har man även satt igång 500 infrastrukturella projekt för att motarbeta lågkonjunkturen. Fisk och skaldjurs priserna har rasat total Globalt men ändå försöker CANADA ”mota olle i grinden” genom att t.ex. ta bort några onödiga mellanhänder. Och kanske lyckas de då uppfinningarnas moder: problemet, som nu tvingar fram nytt tänkande redan producerat många fina resultat. Detta nytänkande kan lyfta Canada till en framtida stormakt med god ekonomi ! 2010 är det dags för G 8 och G 20 möten här och då hoppas kanadensarna, som jag tyckte det lät mellan raderna, införa en nypa sunt förnuft inom världspolitiken. Det vore inte en dag försent om du frågar mig. PPP var en sak som jag anser är mycket väl värd att nämna och som genast måste, implementeras i de lokala officiella EU. PPP = PUBLIC – PUBLIC – PARTNERSHIP. En kortare förklaring på svenska kunde vara som följer: Om myndigheterna, kommunerna, den offentliga sektorn väljer att samarbeta sinsemellan och ha kontroll på vad den andre avdelningen, myndigheten, kommunen gör. Så skulle allting bli mycket kostnadseffektivare och skatterna för innevånarna kunna sänkas. Resurser kunna sparas. Ett tvärsektoriellt samarbete kunde undvika utgifter för i bland onödiga trender.

Lite personliga reflektioner. Sveriges offentliga sektor satsade över 100 miljoner skattepengar i fjol på att fylla konsulters fickor. Detta för att skapa s.k. värdegrunder - som inte ens de anställda själv vet vilka är -TV 4 nyheterna 16.11.2009.

Och då är det lite pengar i jämförelse med de belopp som satsas på hyllvärmande utredningar – måste alla kommuner ha allt ? Kan inte det nationella programmens riktlinjer. Anläggningar som står halvtomma kommunvis och övrigt dubbelarbete som sker regionvis utan att kolla upp om hjulet redan är uppfunnet i grannkommunen. Eller varför inte rent av på någon annan avdelning inom den egna administrationen?

Avslutningsvis vill jag säga att jag lärde mig mera på 3 dagar av möten och 3 dagars fältturer om landsbygdsutveckling än jag gjort totalt sedan 2004 . På fältet betade vi av ca. fyra olika borgmästare och deras orter om dagen + dubbelt så många presentationer. Kring OECD organisationen finns bara en sak att säga, den var perfekt och produktionsnivån av mötet var mycket hög. Jag måste bara avslutningsvis få berätta att efter tre (3) dagar av flotta konferenslokaler och middagar körde de vår fälttur, under temat kulturturism, en fyra timmars bussfärd rätt ut i skogen. Där inget fanns, bara ett litet hus och tre (3) ännu mindre stugor, 400 slädhundar ingen mobil kontakt, lika mycket internet. Vad vi på kvällen fick i huvudbyggnaden var fyra fantastiska presentationer, några av de som var med och startade upp Cirkus Soleil var där. En sällan skådad gästvänlighet och en känsla av att folket nog är ganska lika som oss, de här franska Kanadensarna. Med oss, då menar jag Skandinaver. Skall jag summera budskapet från OECD mötet, vill jag påstå att det var: lokala myndigheterna och beslutsfattare, jobba så nära folkets vilja som möjligt och att ta ut större svängar inom förvaltningen och inte som sedvanligt, i stället för att riskera fel, göra ingenting. Ett stort tack till Hanna-Mari och Sirpa på JSM samt Petra på ANM i Finland.

Mikael Erickson

Verksamhetsledare för Ålands bildningsförbund r.f.

Medlem i styrelsen för Hela Norden Skall Leva och Nordiska ministerrådets arbetsgrupp          ” framtidens landsbygd ”

 

 

 

lrlogo

SFV logo RGB

ATT00055